Japan – Mellan neonljus och zen

Vart börjar man berätta om en resa som är så mycket mer än summan av platserna? En resa till det snälla landet med de vänliga människorna, där varje möte stannar kvar i hjärtat och ger nya insikter. Som ensam kvinna reser jag från Tokyo till Okinawa, en rutt som spänner över detta fascinerande örike och avslöjar några av Japans många ansikten – det moderna och det traditionella, det hektiska och det stillsamma. 

Hitta ditt syfte 

Shinjuku Station är världens mest trafikerade järnvägsstation med över tre miljoner resenärer varje dag. Det är här, i hjärtat av denna pulserande metropol, som min resa i Japan börjar. En resa från skyskrapornas skuggor till tropiska stränders turkosa vatten, från höghastighetståg som susar fram i 320 km/h till tidlösa ögonblick i ångande heta källor. 

Japan är ett land fyllt av kontraster. Här existerar urgamla traditioner och ultramodern teknologi sida vid sida, i en dynamisk balans – eller som japanerna själva säger, Wa (harmoni). Jag är nyfiken på dessa kontraster, spänningen mellan det intensiva och det stillsamma. 

Det finns oändligt många sätt att uppleva Japan. Du kan resa med höghastighetståg genom landet, klä dig i en yukata och övernatta på ett traditionellt ryokan, vandra uppför Japans högsta berg Fuji, koppla av i ett varmt onsen, dra en Omikuji för att få ett framtidsbudskap, delta i en sakeprovning eller varför inte umgås med en kapybara på ett djurcafé? 

Jag rekommenderar att du hittar ditt eget syfte med resan, bortom guidebokens checklistor och ”måsten”. Själv valde jag att utforska kontrasterna och valde några utvalda platser som väckte min nyfikenhet.  

Shinkansen 

Det är januari och lågsäsong när jag befinner mig i Japan. Inga blomstande körsbärsträd eller vackra höstfärger men inte heller överbokade hotell eller tåg. För mig passar det perfekt.  
 
Att resa med Shinkansen, Japans ikoniska snabbtåg, blev inte bara en transportupplevelse utan ett fönster in i den japanska själen. Från Tokyo till Osaka, vidare genom Hiroshima till Beppu och slutligen Fukuoka förflyttade jag mig över landskapet med svindlande 320 km/h, samtidigt som jag kom allt närmare landets hjärta – dess människor. Även om det är ett tyst samspel mellan resenärerna försöker jag få en pratstund med min närmsta medresenär. Det blir en blandning av enkel engelska, gester och Google translate men detta utbyte lär mig så mycket om den japanska kulturen.  

Beppu – det ångande landskapet 

Känt för sina drygt 3000 varma källor, ville jag inte missa denna plats. Hela byn kändes som en filmstudio med gränder där ångan slingrade sig genom varje liten gränd.  

Jag bodde på ett traditionellt japanskt yokan med privat onsen (Nihon Ryokan Utsuwa Beppu Kannawa).   

Detta autentiska japanska gästhus med endast ett fåtal rum bjöd på en genuint japansk upplevelse där alla skyltar och instruktioner var på japanska. Den privata onsen på Utsuwa var en uppenbarelse. Det natriumkloridrika vattnet, berikat med metakiselsyra – även känt som ”skönhetsingrediensen” – hade ett pH-värde på 3,3 och flödade direkt från källan.  

På takterrassen fanns ett fotbad med spektakulär utsikt över stadens ångande landskap, och utanför ryokanets entré kokade jag mitt eget ägg direkt i det heta källvattnet – en charmig lokal tradition. Här, omsvept av varm ånga och färgglada badkärl, fann jag essensen av Ma – den stillsamma pausen där själen ges tid att andas. 
 

Förutom de välgörande baden hann jag också uppleva stadens spektakulära ”7 hell” (Jigoku) – kokande källor med intensivt färgade vatten som bubblade och fräste, lika fascinerande som dramatiska. Missa heller inte att prova Beppu Beach Sand Bath, där man bäddas ner i naturligt varm sand och känner spänningarna smälta bort. 

Okinawa 

Inrikesflygen är både prisvärda och effektiva. Jag flyger från Fukuoka till Naha på Okinawa och sjunker in i en helt annan rytm än i Tokyo. Som en av världens blå zoner fascinerar Okinawa – nästan alla jag möter har släktingar som levt långt över 100 år. Här är livslängd mer än statistik, det är en livsstil. Farmödrar odlar fortfarande sina grönsaker, och farfäder samlas för att spela sanshin och sjunga traditionella sånger. Hemligheten? Gemenskap, en balanserad kost och, till min förvåning, en kärlek till gris i alla dess former. 

Det är inte badsäsong, men den uppvärmda poolen på Halekulani är ljuvlig. Särskilt när jag delar den med ett gäng fnissande japaner och får en lång, hjärtlig pratstund. Som om det inte vore nog har jag turen att få se valar precis utanför hotellets pool – en magisk upplevelse. 

Om du någon gång besöker Okinawa, missa inte restaurang AOMI. Jag sitter vid sushibaren och får möjlighet att samtala med Sushi Chef Mr. Hiroyoshi Tamaki, som med stor entusiasm delar sin djupa kunskap om sushi. Under middagen serveras en utsökt Sushi Course med delikatesser som Japanese Hairy Crab, grillad Okinawan Seabass, Yellowtail, Amberjack, Okinawan Seaweed och den sällsynta Pinna Shell. Med varje rätt växer min förståelse för hantverket, hållbarhet och konsten att välja den perfekta fisken. En måltid att minnas på alla sätt. 

Avslutar i en oas av lyx i Tokyo 

Jag avslutar bokstavligen på topp, i ett rum på Peninsula Hotel med utsikt över Kejsarpalatset. Efter alla intryck från min resa genom Japan är det en lyx att landa på ett hotell som känns som hemma. Jag beställer en ramen-upplevelse till rummet innan jag beger mig ner till hotellets spa. Där unnar jag mig en av deras signaturbehandlingar, inspirerad av traditionell japansk Zen-filosofi. 

Behandlingen börjar med ett fotbad i renande bergssalter, följt av en massage med jade-stenar – kända för att främja meditation, renhet och mental klarhet. Harmonisk och balanserad tar jag hissen upp i min badrock, redo att njuta av Tokyo. 

Hotellets strategiska läge nära tunnelbanan sparar ovärderlig tid och gör det enkelt att ta sig runt i staden. Jag börjar dagen i Asakusa, där jag inte vill missa chansen att dra en Omikuji och få ett framtidsbudskap. ”Good Fortune” – en lovande spådom att ta med hem. 

På vägen från templet tar jag mig upp i Tokyo Skytree. Utsikten är imponerande snarare än vacker, men den ger en tydlig känsla av stadens enorma storlek. Härifrån sträcker sig Tokyo så långt ögat kan nå – en påminnelse om att jag befinner mig i en av världens största städer. 

Sedan går färden vidare till Harajuku och Takeshita Street, där trendiga ungdomar med korta kjolar och färgglatt hår uttrycker sin unika stil. Gatan myllrar av trendiga kaféer och butiker fyllda med allt från street fashion och vintagefynd till udda snacks och regnbågsfärgad sockervadd. 

Oavsett om man söker pulserande storstadsliv, shopping i världsklass eller djupa kulturella upplevelser, har Tokyo en outtömlig bredd av möjligheter, en stad som ständigt överraskar. 

Sista kvällen i Tokyo ville jag göra något utöver det vanliga. Hotellet tipsar om sin matakademi, och jag får en kväll tillsammans med Mr. Shigeki, en mästare inom japansk matkultur. Under middagen lär han mig vikten av balans och enkelhet enligt filosofin Wabi-sabi – det handlar inte om vad man lägger till, utan om vad man väljer att ta bort. Hans ord sammanfattar hela min resa perfekt, en resa präglad av harmoni, medvetenhet och konsten att uppskatta det som verkligen betyder något. 

Utan att överdriva får jag uppleva en av de mest minnesvärda matupplevelserna i Tokyos underground och bakgator – en värld där smak, tradition och berättelser smälter samman. 

Mina 16 dagar har gått alldeles för fort, och det är nära till tårar när jag tar farväl av de japanska vänner jag lärt känna på hotellet. Som ensam resenär har mötena med människor betytt extra mycket, och deras värme har fått mig att känna mig hemma långt borta. När jag lämnar Tokyo i hotellets Rolls-Royce vinkas jag av med samma omsorg jag upplevt under hela resan. Med mig hem tar jag inte bara minnen, utan känslan av att ha blivit sedd, välkomnad och omhändertagen av alla de människor jag mött längs vägen. 

Japan – här finns alltid utrymme för vänlighet 

När jag blickar tillbaka på min resa genom Japan minns jag inte bara platserna jag besökt, utan de ögonblick som gjort störst intryck. Från den första bugningen i Tokyo till den sista solnedgången över Okinawa har jag mött ett land där trygghet, respekt och balans genomsyrar allt. 

Japans själ visar sig inte bara i de stora upplevelserna – Shinkansens punktlighet, Tokyos skyline, Peninsula Tokyos lyx eller tidlösa onsen, utan i de små detaljerna. Den tysta effektiviteten hos en hotellreceptionist, den omsorgsfulla vikningen av en servett, det perfekt tempererade teet. 

I en värld som ständigt accelererar påminner Japan mig om vikten av balans. Här samexisterar teknologi och tradition, hastighet och stillhet. Kanske är det därför jag redan planerar min nästa resa – inte bara för att upptäcka mer, utan för att återuppleva den harmoni Wa som bara Japan kan erbjuda.